Varför är jag så trött?
Om frågeställaren varken har erfarit akuta ångestsymtom i ett köpcentrum, allvarligt övervägt mass- eller självmord efter att ha följt ett debattprogram på teve eller vaknat upp i en bar i östra London bredvid en skäggig kvinna som bjuder på drinkar om man kallar henne mamma har trötthetskänslorna förmodligen en rent somatisk orsak varför FAQTA måste hänvisa till Sjukvårdsrådgivningen. Hos en konstnärligt eller filosofiskt lagd människa kan tröttheten emellertid mycket väl vara ett utslag av spleen. Spleen uppstår hos ett kännande och reflekterande subjekt som under alltför lång tid utsätts för massamhällets tankar och värderingar utan att få erforderligt kreativt utlopp. Spleen är ett centralt begrepp för förståelsen av exempelvis Charles Baudelaires författarskap där konsten respektive masskulturen betraktas som två konkurrerande värdesystem och det förra står för andlighet och individualism och det senare för materialism och konformism. Enligt Baudelaire är det poetens uppgift (och enda utväg) att hävda konstens autonomi, l'art pour l'art, gentemot masskulturens tvingande och förnedrande konsumtionsideologi där allt kan prissättas. Mot bakgrund av Baudelaires tankar menar FAQTA att kännande och reflekterande människor som inte revolterar mot masskulturen många gånger drabbas av spleen. Walter Benjamin skriver: "Baudelaires ingenium, som känner sig besläktat med spleen och melankoli, är allegoriskt till sin inriktning. 'Tout pour moi devient allégorie'. Paris som objekt för den allegoriska åskådningen. Den allegoriska blicken som den alienerades blick. Flanörens likgiltighet. Flanören som kontrastbild till 'folkmassan'. Folkmassan i London hos Engels. Mannen i folkmassan hos Poe. Den fulländade flanören är en bohémien, en rotlös människa. Han är inte hemmastadd i sin klass, utan endast i folkmassan, d v s i staden. Exkurs över le bohémien. Hans roll i de hemliga sällskapen. Karakteristik av yrkeskonspiratören. Slutet på den gamla bohemen. Dess upplösning i legal och revolutionär opposition. Baudelaires mellanställning. Hans flykt till det asociala. Han lever med en hora. {Den estetiska teorin i l'art pour l'art. Den framspringer ur konstnärens intuitiva känsla av att han i fortsättningen kommer att vara tvingad att producera för marknaden.} [...] Konsten i kamp mot sin varukaraktär. Dess kapitulation inför varan som l'art pour l'art." (Benjamin, 1992, s. 781) För Albert Camus härrör filosofins enda viktiga fråga (att leva eller inte leva) i livets meningslöshet och absurditet. Även hos Camus ligger lösningen i revolten, men här mot de egna existensvillkoren.
FAQTA rekommenderar frågeställaren att sluta gnälla, läsa Baudelaires Spleen i Paris, Benjamins Paris 1800-talets huvudstad: Passagearbetet och Camus Pesten och därefter måla, skriva, filosofera eller supa sig redlöst berusad på någon londonklubb som till exempel Trailer Trash.