När det gäller demokratins utveckling i Sverige står det ofta att framväxten gynnades av nykterhetsrörelsen, frikyrkorna och fackföreningsrörelsen som växte fram under 1800-talet. Liksom givetvis Folkskolans införande 1842. På vad sätt gynnades demokratins av allt detta. Diskutera och fundera!
Genom folkrörelser som nykterhetsrörelsen, frikyrkorna och fackföreningsrörelsen lärde sig människor mötesregler, att skriva protokoll, argumentera för sin sak och att sköta ekonomi, lokaler och kontakter med myndigheter. Folkrörelserna utgjorde på så sätt ett slags skolor i demokrati.
Den svenska nykterhetsrörelsen växte fram under 1800-talet och organiserade i början av 1900-talet c:a fem procent av befolkningen, varav en stor andel arbetare. Nykterhetsrörelsen gav medlemmarna möjlighet att lära sig föreningsarbete, att driva egna frågor och genomföra voteringar.
Trots kristendomens antidemokratiska värdegrund bidrog frikyrkorna på liknande sätt till demokratins utveckling genom att ge församlingsmedlemmarna möjlighet att rösta om församlingsfrågor.
Genom att organisera sig i fackföreningar kunde arbetarna börja ställa krav på sina arbetsgivare och motarbeta den ekonomiska och politiska maktkoncentrationen. Senare bildades också det socialdemokratiska partiet, vars främsta mål var att genomföra allmän rösträtt.
Den allmänna folkskolan som infördes 1842 hade stor betydelse för demokratins framväxt eftersom den bidrog till en ökad folkbildning. Det svenska folket lärde sig läsa och skriva och gavs på så sätt möjlighet att delta i samhällsdebatten.